Studentkårens historia

Studentkårens historia

Redan 1977 fanns en form av studentkår vid Bibliotekshögskolan i form av en elevkår som bl.a. beslutade sig för att stödja städerskorna vid Högskolan när de strejkade. Efterhand bildades även elevkårer vid Högskolans övriga utbildningslinjer. Genom en ”kårnämnd” hade elevkårerna viss samverkan rörande t.ex. hälso- och sjukvård, idrott eller sociala frågor. Kårnämnden var även arbetsgivare för en kurator på halvtid. (Anders Fransson (red) ”Hur knallebygden fick sin akademi”, Högskolan i Borås)

1983 gick alla elevkårer förutom Bibliotekshögskolans elevkår samman i Förenade Studentkårer i Borås (FSB). I samband med sammanslagningen omvandlades elevkårerna till sektioner och en gemensam kårordförande valdes, Christian Alçenius. Studentkåren fick från 1982 expeditionslokaler i anslutning till högskolans huvudentré i kvarteret Balder och disponerade en mindre festlokal för 100 gäster i Apollohuset, tvärs över gatan. (Ibid.)

Den goda kontakt med högskolans ledning som finns idag var inte lika tydlig under 1980-talet. Ett tydligt exempel är att dåvarande rektor Nils-Bertil Faxén skrev ett brev 1988 till de två kårordföranden och sektionsordföranden med en önskan om att åtminstone någon gång per år möta studentkårernas representanter för informella diskussioner. En fråga som då var aktuell var kårernas och sektionernas ekonomiska redovisning vilka fått anmärkningar från kårernas revisorer. Mötet blev början till en utvecklingen av en enda kår och ett eget kårhus. (Ibid.)

En stabilare organisation

Ekonomstudenten Staffan Yngvesson, vice kassör vid en av kårsektionerna, erbjöd sig att förbättra kårernas ekonomiadministration och utvecklade en controllerfunktion som finansierades med 4000 kr från högskolan. Yngvesson genomförde bl.a. en kassörsutbildning samt utformade ekonomiska rutiner och i slutet av 1989 var kårernas ekonomi i ordning. (Ibid.)

Under våren 1990 började samtal föras mellan dåvarande rektor, Anders Fransson, kårernas ledningar och de två kommunalråden i Borås, Roland Andersson och Lars-Gerhard Westerberg. Borås kommun var villiga att ge ekonomiskt stöd till ett kårhus under förutsättning att en gemensam och stabil organisation skapades av studenterna. I november 1990 presenterades ett förslag till ”Organisationsutveckling av studentkårerna i Borås” och en omorganisation genomfördes under 1991 med Staffan Yngvesson i spetsen. (Ibid.)

Genom omorganisationen bildades en övergripande organisation benämnd Studentkårerna i Borås (SIB) och vid varje högskoleinstitution bildades en kårsektion. Den organisation som skapades var en spegelbild av Högskolans organisation vilket underlättade samarbetet mellan studentkår och högskola. Varje kårsektion fick en egen särskild ekonomifunktion, en kanslitjänst utannonserades och en studenttidning ”Hvar 28:e dag” började ges ut. De krav som kommunen ställt på studenterna började uppnås och i juni 1991 lämnade Folkpartiet in en motion där kommunfullmäktige föreslogs fatta beslutet att ”…att ge fastighetsnämnden i uppdrag att anskaffa lämpliga lokaler, som kan erbjudas de studerande vid Högskolan i Borås, som därmed ges möjlighet att utveckla och bedriva en sedan länge efterlängtad kårhusverksamhet.” (Ibid.)

Ett nytt kårhus

Den nya kårledningen med Peter Lingqvist som förste ordförande i spetsen, kommunledningen och högskolans ledning intensifierade planeringen för ett nytt kårhus samtidigt som flera studenter engagerade sig. Ingenjörsstudenten Mikael Larsson utförde t.ex. sitt examensarbete på byggprogrammet genom att göra ett förslag på nytt kårhus. Larsson var 1992 ledamot av kårstyrelsen, blev dess ordförande januari 1994 och blev studentkårens första arvoderade kårordförande mellan juli 1993 och juni 1994 då planerna på ett kårhus förverkligades. Larsson arbetade tillsammans med Nicklas Bengtsson som blev vald till heltidsarvoderad kårhusgeneral under samma tid. (Ibid.)

I maj 1993 presenterades en plan för hur arbetet med kårhuset skulle fortsätta samtidigt som en finansieringsplan utvecklades. De lokaler som hittats var kvarteret Valkyrian i hörnet av Kungsgatan och Åsbogatan. Studentkåren bildade i augusti 1993 Aktiebolaget Rabalder med en styrelse som bestod av representanter för Högskolan, Borås kommun, näringslivet i Borås, kårordförande, kårhusgeneral samt ytterligare två ledamöter som Studentkåren utsåg. I ett senare skede tillkom även en representant för Borås Sparbank som också stöttade projektet. Som många andra projekt växte kårhusprojektet och en kalkyl över byggkostnaderna i november 1993 visade på 2 657 000 kr. Studenterna genom framförallt kårhusgeneralen samlade intensivt in de medel som behövdes från olika sponsorer. Borås kommun var den största bidragsgivaren som lovade att bidra med 75 procent av hyreskostnaden, dock högst 500 000 kr/år. Förutom bidraget från Borås kommun tillkom sponsorsintäkter som skulle täcka kostnaderna för alla inventarier. Från de cirka 2,5 miljonerna projektet kalkylerades till växte det ytterligare och vid invigningen den fjärde november 1994 hade det enligt kårhusgeneralen rullat in fyra miljoner i projektet. Resultatet var ett nyrenoverat hus i fyra våningar med en total yta på 1300 kvadratmeter för studenterna vid Högskolan. Invigningen genomfördes av dåvarande landshövding Bengt KÅ Johansson och kårhuset visade upp ett stort dansgolv, expeditioner för kårtidning och kårsektioner, pub, läsrum samt en restaurang på översta planet. Kårhuset utvecklades under de kommande åren med ordentliga fester, gäster från olika håll och diskussioner mellan Studentkårens och Högskolans ledningar. Genom Kårhuset blev Studentkåren synlig för studenterna och allt fler engagerade sig i studentkårens olika verksamheter. (Ibid.)

Allt större fokus på utbildningsfrågor

Arbetet med utbildningsfrågor intensifierades och systematiserades under mitten av 1990-talet och 1994 fick Studentkåren Högskolans styrelsen att besluta om obligatoriska kursvärderingar av alla kurser vid Högskolan. Studentkåren tog också en aktiv och drivande roll vid genomförandet och bearbetningen av dessa kursvärderingarna men man samarbetade med institutionernas ledningar för att finna lämpliga modeller och rutiner för arbetet. I maj 1995 antog Studentkåren sitt första utbildningspolitiska program, ett dokument som formulerade studenternas syn på olika aspekter av utbildningen. (Ibid.)

Våren 1994 bildades även STARK som står för Student- och ArbetsgivarKommunikation på initiativ av dåvarande kårhusgeneral Niclas Bengtsson i samband med uppförandet av det nya kårhuset. Grundtanken med STARK, som då var ett projekt i Studentkåren, var att arbetsgivare i bygden skulle kunna träffa studenter och ta reda på vad de kunde, samtidigt som de kunde presentera sina företag. Målet var att skapa kontakter mellan studenter och arbetsgivare i syfte att det skulle leda till framtida anställningar. Projektet skulle också möjliggöra finansiering av det nya kårhuset. Grundtankarna lever vidare än idag även om verksamhetens inriktning har utvecklats. Den årliga arbetsmarknadsdagen STARK-dagen är det främsta exemplet på verksamhet som ännu lever kvar sedan den första STARK-dagen arrangerades 1995/1994. (Ibid.)

Katastrofen

Kårhuset Rabalder fick ett tillskott i februari 1998 i form av en ny punschveranda som dock inte kom att användas mycket eftersom en våldsam brand totalförstörde kårhuset den 28 februari 1998. I branden omkom två studenter. Genom ett handfast agerande från de studenter som deltog vid en sittning som pågick i huset under samma tid kunde alla deltagare evakueras på ett effektivt sätt (Ibid.)

Dagen efter branden inleddes ett arbete för att skapa ett nytt kårhus och för att förverkliga tankarna om ett nytt kårhus startades ett projektet OMSTART i maj 1998. Projektet hade som ändamål att finna finansiering och en lämplig fastighet till nytt kårhus. Namnet ”Omstart” syftade på det studentikosa begreppet ”omstart” vilket används för att få något uppskattat (t.ex. en sång) upprepat, på ett om möjligt ännu bättre sätt. Som grundplåt för projektet användes ett beviljat bidrag från Sveriges Regering på 100 tkr. (Ibid.)

STARK

1998 anställdes en projektledare i STARKprojektet vilket öppnade helt nya möjligheter för verksamheten inom detta område. Verksamheten i STARK breddades också ytterligare och Studentkåren anställde fler projektledare i STARK. År 1999 valde Studentkåren att bilda ett bolag, STARK i Sjuhärad AB, för att man ville skapa en självfinansierad verksamhet. STARK i Sjuhärads var att tillsammans med arbetsgivare och studenter utveckla relationsskapande tjänster och nå missionen: ”En högskolemiljö där studenter och arbetsgivare arbetar hand i hand.” Exempel på arrangemang under åren var STARK-dagen (arbetsmarknadsdag på Högskolan i Borås), vårRUS (företagspresentationer) där företag, organisationer och studenter möttes och Stark Business school (utbildning för att skapa intresse för entreprenörskap/starta eget företag, fackförbund, osv.). Under 1999-2000 utvecklades verksamheten ytterligare och STARK började förmedla examensarbeten, fasta jobb och även utveckla konsulttjänster. Sommaren 2000 avknoppades en del av verksamheten till dotterbolaget STARK Konsult AB. STARK Konsult startade upp med tjänster som personaluthyrning och konsulttjänster men arbetade också med rekrytering av studenter under första året. Dessutom påbörjades arbetet med att hjälpa andra studenter som hade egna affärsidéer till att starta egna företag. Från början fungerade STARK Konsult AB bra och hade en extern styrelse (VD:ar för större bolag inom Borås o.dyl.) vilket visas av att omsättning var ca 2,6 miljoner, men företaget gjorde ingen vinst. Med åren har verksamheten sakta tynat ut och idag genomförs endast sporadiska uppdrag. Tanken att sammanföra studenter och arbetslivet utanför högskolevärlden har dock levt vidare och även om konsultverksamheten är vilande har STARK-dagen blivit ett återkommande arrangemang på. Det finns dessutom många andra former av kontaktskapande verksamhet som arrangerats inom eller med stöd av Studentkåren under 2000-talet men som inte varit kontinuerliga. Exempel på dessa är stöd till:

  • Ekonomgruppen som arrangerat en arbetsmarknadsdag för ekonomer samt företagsbesök i för studenter Borås.
  • Mäklarstudenterna också arrangerar en egen arbetsmarknadsdag.
  • Kårsektionen vid Bibliotekshögskolan (BIMBO) som arrangerat egen arbetsmarknadsdag (BAM), bjudit in föreläsare i föreläsningsserien (Stand up Bibliotek), arrangerat studiebesök på t.ex. Kungliga biblioteket och Bok- och biblioteksmässan.
  • Kårsektionen vid Textilhögskolan (TEXAS) som arrangerat en föreläsningsserie med inbjudna föreläsare (Stand up textil), studiebesök på t.ex. modemässor i Köpenhamn och Stockholm samt Designcaféer för inspiration.
  • Kårsektionen vid Ingenjörshögskolan (BORING) som arrangerat studiebesök hos olika företag i Boråsregionen.
  • Kårsektionen vid Institutionen för pedagogik (MOPED) och kårsektionen vid Institutionen för vårdvetenskap (7-k) som haft tät kontakt med olika fackförbund och arrangerat träffar och föreläsningar.
  • Kårsektionen vid Institutionen för data- och affärsvetenskap (SVIDA) som arrangerat företagsträffar där företaget besöker till högskolan

Ännu mer utbildningsfrågor och nytt kårhus

En återkommande punkt i Studentkårens verksamhet har varit arbetet med förbättrade förutsättningar för studenterna när de ska examineras. Under verksamhetsåret 1999/2000 var utbildningsansvarig i kårstyrelsen med och utarbetade riktlinjer för rättssäker examination vid Högskolan i Borås. Riktlinjerna har sedan fortsatt att utvecklas och används än idag. En annan återkommande verksamhet har varit arbetet med lokala studentrabatter. Under verksamhetsåret 2003/2004 åstadkom Studentkåren i Borås tillsammans med sina grannar i Västra Götaland studentrabatter inom kollektivtrafiken i Västra Götaland. Arbetet med lokala studentrabatter har utvecklats och under 2007 sprängdes 100 gränsen för antalet lokala studentrabatter samtidigt som rabatterna i Borås fick omdömet ”Sveriges mest kvalitativa lokala studentrabatter” av kort- och rabattföretaget Mecenat. (Stycket taget från Studentkårens verksamhetsberättelser för aktuellt år.)

Projekt OMSTART lyckades upprepa resultatet från 1993/1994 och våren 2001 invigdes ett nytt kårhus i fd. Folkets Hus lokaler mitt emot Högskolan. Lokalerna är uppdelade på åtta plan och uppgår totalt på 8000 kvadratmeter. Konstruktionen kring det nya kårhuset är något invecklat men i stora drag är det en stiftelse, Stiftelsen för ett kårhus i Borås som är stiftad av Högskolan, Studentkåren, Borås stad och näringslivet i regionen, som äger fastigheten men som sedan hyr ut den till ett av Studentkåren helägt aktiebolag, Kårhuset i Sjuhärad AB. Kårhuset i Sjuhärad AB förvaltar fastigheten och hyr lokaler till Studentkåren, lägenheter till studenter, kommersiella lokaler till näringsidkare och Borås stad samt har en kongressverksamhet. I bolagets styrelse finns representanter för stiftarna till stiftelsen. (Studentkårens hus, en berättelse om Kårhuset i Sjuhärad, Studentkåren i Borås 2007-11-20)

Ytterligare ett exempel från Studentkårens verksamhet är att under 2002/2003 arbetades det bland annat för ett centralt \”Learning resorce center” samt fler och bättre rastutrymmen för studenterna vid Högskolan. Idag finns det flera möjligheter till avkoppling och att äta medhavd lunch. Dessutom har alla studenter tillgång till det som idag benämns som Studentservice, dvs. en samlad stödresurs för varje student. (Verksamhetsberättelse för Studentkåren i Borås 02/03)

Ekonomiska problem

Högskolan har under större delen av sin livstid växt när det gäller antalet studenter och på samma sätt har studentkåren växt. Åren 2004/2005 drabbades dock högskolan av ekonomiska svårigheter pga. att antalet studenter minskade vilket också drabbade studentkåren. Ett sparpaket togs fram som bl.a. innebar att en av de fem heltidsarvoderade studenterna i kårstyrelsen, kårhusgeneralen, inte återbesattes efter verksamhetsåret 2004/2005. Annan verksamhet har dock utvecklats och i början av 2006 var Stiftelsen Drivhuset i Borås stiftat av Studentkåren tillsammans med Högskolan och näringslivet i Borås. Drivhuset är en verksamhet som arbetar för att utveckla studenternas kreativitet och intresse för att starta egna företag.

Under 2000-talet har också en regelbunden dialog med kommunrepresentanter och högskolan skapats med både reguljära möten och informell kontakt mellan dessa möten. Flera gemensamma arrangemang har också skett under t.ex. introduktionen av nya studenter och på så sätt har en ständig dialog utvecklats om hur Borås kan bli en bättre studentstad.

Om 2004/2005 blev ett mellanår inom Studentkåren så repade sig organisation under de kommande åren. Fokus för verksamheten har dock allt mer övergått till att vara utbildningsrelaterad, dvs. vara kopplad till Högskolan, och en verksamhetsgren som krympt ihop är pubverksamheten. Sedan våren 2006 bedrivs det ingen reguljär studentpub utan verksamheten är mer sporadisk.